Under mitten av 1970-talet gick marknaden för konsumentkameror igenom ett radikalt skifte.
Samtliga tillverkare strävade efter mindre systemkameror med mer elektronik och enklare exponering. Kompetenta kameror som ändå var enkla att hantera.
Gemene man hade i regel vad vi idag kallar för ”Point & Shoot kameror.
Det var Canon med flera som dominerade marknaden med kompaktkameror för 35mm-film. Dessutom kom Kodak med nya format som Instamatic med 126-film och pocket för 110-film.
Systemkameror var förbehållet avancerade amatörer och proffs.
Det ville tillverkarna ändra på. Genom att förenkla systemkamerorna växte marknaden radikalt under 70-talet.
I den här artikeln går vi igenom de viktigaste kamerorna under perioden, kameror som på många sätt var banbrytande. Eftertraktade pärlor som står högt i kurs än idag.
Olympus OM-1
Först ut är Olympus som visade vägen med OM-serien när OM-1 kom ut.
Den presenterades på fotomässan Photokina i Köln 1972 under namnet M-1. Efter klagomål från Leica byttes namnet till OM-1 och den återlanserades till konsument 1973.
Kameran är designad av Yoshihisa Maitani, som låg bakom Olympus Pen-serien. Han fokuserade på att göra kameran ultrakompakt, med dåtidens mått mätt.
OM-1 hade mycket små dimensioner och låg vikt jämfört med de övriga kamerorna under tidigt 70-tal. Den var banbrytande genom att vara mycket mindre och lättare än samtliga konkurrenters modeller, vilket gjorde den populär bland fotografer som ville ha en kvalitetskamera utan att behöva släpa på en tung pjäs med stora dimensioner.
Canon AE-1 & AV-1
Canon hade massor av framgång med AE-1 som lanserades 1976 och tillverkades fram till 1984. Kameran var en av de första kamerorna från Canon med mikroprocessorstyrning.
Den har bländarautomatik vilket blev populärt bland kunderna.
Man behövde inte ställa både tid och bländare, det räckte att ställa önskad slutartid så valde kameran lämplig bländaröppning.
Canon var inte först med detta, det kan ha varit Konica men Canon AE-1 blev en storsäljare bland annat för denna funktion.
Den blev mycket populär, närmare 6 miljoner exemplar såldes.
Canon AV-1 lanserades 1979, den har istället tidsautomatik och nerbantade manuella möjligheter. Canon-entusiaster ondgjorde sig över den lilla nätta kameran med inslag av plast men användarna uppskattade enkelheten i hantering och den fina bildkvalité som följde med.
Nikon FM & FE
Nikon hakade på trenden och lanserade Nikon FM 1977 och FE 1978.
Än idag är Nikon FE och FM samt deras uppföljare FM2 och FE2 mycket eftertraktade.
Det som gör Nikon FE till en kamera både för nybörjare och erfarna fotografer är sökaren med sin mycket pedagogiska visning av slutartid och exponering.
FE är utrustad med tidsautomatik, den tunna nålen i sidan av sökaren visar tydligt vilken slutartid kameran ger när du vrider på bländarringen så man behöver aldrig ta blicken från motivet för att justera sin exponering. Även helt manuellt går det snabbt att hitta rätt exponering direkt i sökaren. Detta samt det lilla formatet med minimalistisk design gick hem hos kunderna då och gör det fortfarande.
Pentax ME Super
Pentax svar på marknadens krav var M-serien.
MX och ME kom samtidigt, 1976. De hade de allra minsta kamerahusen utan att göra avkall på tekniken. Det som lockade konsumenterna var den detaljerade informationen som återgavs i sökaren, nu var det inte längre endast ett plus- och minustecken man såg i sökaren utan slutartid, bländare, över- och underexponering allt pedagogiskt visualiserat.
1979 kom efterföljaren Pentax ME Super.
Den blev en av Pentax mest sålda kameror genom tiderna.
Pentax ME Super hjälpte Pentax att behålla en betydande del av den globala SLR-marknaden. Canon och Nikon dominerade men tack vare ME Super var 80-talet en guldålder för Pentax.
Om du blev sugen på någon av dessa så titta in och känn på den, vi har samtliga på hyllan